Jag är trött på att skriva fult. Trött på att kräkas ut egocentriska klyschor. Det har gått år sedan jag skrivit något vackert. Något att faktiskt vara stolt över. Så det ska jag försöka göra nu. Men inte direkt. Först ska jag skriva fult. Fult om våren, sången och det oerhörda. Så många gånger som det krävs ska jag skriva fult. Sen ska jag plocka, pilla och finputsa, göra det så fint jag bara kan. Göra en sång till våren. Något vackert. Något att vara stolt över.