whysartresaidno

Det här är platsen
snön, leran, slasken
som du andas i
isen, sanden, saltet
det läckande kärlet i ditt öga
färgar morgondagens handling röd
det oundvikliga
slätas inte över av dina blinkningar
inte ens snöbollarna du kramar
leker bort vad dina händer vet
det finns inte plats för skrattet
i ditt trånga bröst
handlingens frö gror där
imorgon slår det ut i din kropp
dina händer vet det
det går inte längre att stoppa
hopplösheten
först nu förstår du den
och du vet
att ingen kommer förlåta dig
och du vet
att du inte är önskvärd längre
men det gör ingenting
för du har inte känt något annat
än ditt värkande bröst
och trycket bakom torra ögon
kärlet flödar fritt nu
rött smälter snön omkring dig nu
äntligen andas du obehindrat
morgondagens handling i dina händer
men först nu vilan
det enda du egentligen saknat
att få ligga i snön
och sakta töa bort