Solen klättrar längs den dammiga orgelns brutna rygg
en sorgsen melodi kryper ut ur de vindlande piporna
slinker ut genom krossade fönster
klättrar över raserade väggar
springer över tomma gator
rör vid utbrända kroppar
rinner ner i smutsiga kloaker
och når våra törstande öron
detta är de sista toner denna stad kommer att få höra
för barn och gamla, när flyglarmet tjuter
så finns det ingen väg tillbaka
de finns människor som har makt att göra natt till dag
och denna natt var turen vår
Gud kunde inget göra något åt
dödens mullrande luftflotta
för mitt kära barn
de finns mäktiga människor som blivit större än Gud
som kontrolerar apokalypsens mörka riddare
och kan få dem att rida vart de vill
som kan sätta eld på skapelsen
och göra natt till dag

Kära barn, detta var vår stads yttersta dag
bry dig inte om att söka din pappas famn
han har drabbats av den enda rättvisa vi människor kan förtjäna
för även om bränderna inte gör skillnad på vem som kvävs
utan kväver både rättfärdig och orättfärdig som kommer i dess väg
så vet vi i alla fall
att dödens mullrande luftflotta har dragit vidare till nästa stad
för så länge det finns människor som har makt att göra natt till dag
så kommer städer att brinna till sin grund
tills de alla har brunnit som vår

Kära barn, hör du tystnaden
kantorn har spelat färdigt nu
luften har stillats i orgelns pipor och begravningen är slutförd
i fjärran hörs ett dovt muller
men snart tystnar även det
allt som finns här är aska och damm
livet och kulturen sönderdelad i sina minsta delar
för här har människans rättvisa dragit fram
så mitt kära barn
ta fram penseln och måla alla ruiner vita
måla allt som finns kvar i oskuldens färg
så att Gud ser att han förlorat ännu en stad