Det här är platsen snön, leran, slasken som du andas i isen, sanden, saltet det läckande kärlet i ditt öga färgar morgondagens handling röd det oundvikliga slätas inte över av dina blinkningar inte ens snöbollarna du kramar leker bort vad dina händer vet det finns inte plats för skrattet i ditt trånga bröst handlingens frö gror där imorgon slår det ut i din kropp dina händer vet det det går inte längre att stoppa hopplösheten först nu förstår du den och du vet att ingen kommer förlåta dig och du vet att du inte är önskvärd längre men det gör ingenting för du har inte känt något annat än ditt värkande bröst och trycket bakom torra ögon kärlet flödar fritt nu rött smälter snön omkring dig nu äntligen andas du obehindrat morgondagens handling i dina händer men först nu vilan det enda du egentligen saknat att få ligga i snön och sakta töa bort
Det har gått ett år nu jag följer fortfarande samma dimmljus har det blivit svagare? jag vet inte jag är bara så trött på att gå
Snön fortsätter falla fortsätter kyla ner min hud har jag blivit kallare? jag vet inte jag är bara så trött på att frysa
Drivorna reser sig högre klättrar igenom med snö till axlarna har de blivit högre? jag vet inte mitt minne är bara vitt snöbrus
Jag har gått ännu ett år dimmljuset är fortfarande utom räckhåll hur många år har gått? tydligen inte tillräckligt många tydligen står jag fortfarande i skuld
Vandrar vidare det ilar längs min ryggrad av något annat än kyla när jag inser hur det kommer fortgå
1001, 1002, 1003 nu kommer jag! skrek havet innan coffe shops hade en chans att gömma sig
_________
Världskrig
Måndag dagen innan D allt allt sägs på inandningen idag väntan på samhällsorgasmen svettningar frustningar olämpliga för barn hela länder ligger med varandra kontinenter skälver av åtrå öst omfamnar väst tränger in i varandra fyller allt som vill fyllas river passionens sår genom marken Måndag inandningens dag sista syret inhämtas innan Den Stora Utandningen innan jordens förlösande skalv innan vulkanernas varma utbrott sista timmarna innan den stora reningen
(Den där snuskbiten är jag till och med nästan nöjd med)
Och känslan gör mig klarvaken den ekar genom hela min kropp jag är så ledsen ja så kan man inte ens säga i en dikt men jag är så ledsen det är nog inte bara bristen på närhet jag håller nog faktiskt på att bli galen hatet vill så gärna krossa spegeln men jag låter det inte det rycker så i mig när ska detta monster få utlopp
undrar om de kan döma mig för det? klart de kan de lyckliga kan alltid döma det är inte ens lönt att säga "hoppas jag dör på kuppen" för pesten i mig vill fortsätta leva jag förstår inte varför inget av det här kan leda till nått bra
ändå drömmer djävulen i mig om den gnistrande framtiden vad fan vet jag om framtiden det är bara lögn förbannad lögn statistiken talar emot mig inte ens i Sverige är folk lyckliga nåja jag kommer aldrig bli lycklig inte efter mina egna kriterier varför fortsätter jag då när jag inte ens får ligga?
nåväl det låter trivialt men det är allt annat fan vad trött jag är trött på min jävla fantasi måtte den dö då har jag i alla fall en chans måtte min kropp dö då kan jag i alla fall komma undan denna jävla leda den tvingar mig in i
tig friheten! jag tänker inte tala med fantasifoster som dig ditt jävla svin du jagar oss i drömmar lockar oss med din sammetssyn men du finns inte du är falsk du är ledan i förklädd form det ända du leder till är självmordet må fan ta dig
nej förresten skit i det allt detta leder ju till självmordet allt är ju så självklart leda följer på leda för oss olyckliga nåja låt de lyckliga leva men för oss som en gång vänt ljuset ryggen finns det ingen väg tillbaka varför låter de oss inte dö? varför hjälper de oss inte att dö? fan ta de lyckliga och deras illusioner deras öde är inte mitt fan ta deras krav på det fläckfria var gärna lyckliga se på fan om jag bryr mig men tvinga mig inte att leva
vadfalls? vad säger du mig? det är väl klart jag vet att jag pratar med mig själv herregud det har jag alltid vetat det finns bara plats för mig i min värld
ohjälpligt självcentrerad? självklart, det är så det måste förflyta blanda dig inte i mina kval de är ju enbart mina påhittade måhända uppfunna ur böckerna kanske men i mitt skuggspel är allt påtagligt så håll käft och håll mig inte tillbaka
förstår du inte? jag kommer aldrig att dö jag kommer bli så mycket äldre än du i egenskap av olycklig kommer livet behålla mig jag måste finnas här en kontrast till det du ser
absurda som mina händer är de är så främmande lyder ändå allt allt lyder mig världen är ett dockspel jag ska !... jag ska fanemig!.... helvete vart fan ska det bli av mitt hat jag ser mina händer de verkar förbereda sig de verkar vilja bli hårdare tänker jag slåss? helvete vad ska jag slåss mot då? här finns ju ingenting tänker jag slåss mot mig själv? det är ju orimligt allt är fan orimligt varför blir jag aldrig trött ikväll? jag vill bara sova jag vill bara att det ska gå över fan vad stora mina händer är seniga jävlar ådriga helvete jag vill ju bara att det ska ta slut jag vill vakna och avfärda detta klockan är så mycket jag vill så gärna få sova varför blir jag inte sömnig min rygg kröks kanske blir jag ett monster kanske har jag bara suttit för mycket fan ta det fan ta min feghet jag behöver fortfarande inte bli galen jag kan fan fortfarande räddas och nej inte räddas av kniven fan ta kniven den vågar ändå aldrig röra min hud den borde ge fan i mina drömmar herregud vad stora mina händer är hade det varit en roman så hade jag varit strypmördaren nån gång måste det ju sluta nån gång måste jag ju bli trött gå över onda andar gå över min kropp ni har redan hemsökt mig mina mörka veckor är över låt mig vara full nu låt mig vara full och ja och lycklig åtminstonde skenbart ni ska snart få gripa tag i mig igen var inte giriga ni ond anadar ni tar mer för varje gång kanske slukar ni mig en dag hel jag vet inte jag bryr mig inte bara ni nu låter mig få min lugna stund låt mig sova låt mig sova snälla låt mig sova låt mig sova låt mig sova låt mig sova snälla låt mig sova låt mig sova jag ber er låt mig sova såja bra släpp mig onda andar jag kommer bli er igen men låt mig sova nu låt mig sova snälla låt mig sova ordentligt nu . . . . .
bam ta dam dam ta bam frimovere movere det slutar med dam vad? nä, minns inte det rann ut stockmoshambo referera dina könssjukdomar öhm Jessica Sara Nina va? jaha du menade det inte så personligt men min poäng går den fram? inte? kall du är kalla var dem kommer ingenstans här ta ta någonstans blir det bättre
II
En insulinstinn femåring drar hatt från katt vänder upp och ner på din fru (om du nu är en katt och inte singel förstås) en gång gjorde han något gott det gick över den där dagen han dödades första gången barn gör det så lätt dör då alltså och sen: ! Den Stora Tomheten vakumet som suger in hopprep och tjocka fröknar och om det var på 90-talet även ett och annat hockeykort
III
Det var en skadad Hare som sa det första gången - Jag vill inte finnas mer jag la mig ner och höll med
